Ord kan inte beskriva den här kaninen. Han är en av de personligaste och underbaraste kaninerna jag någonsin träffat. Jag hatar att favorisera, men jag kan inte annat än att göra det liiiite med Coco, vårt band är starkare är stål.
Hans bakgrund för mig är lite luddig, jag vet att han hade bytt ägare inom första ägarens släkt och vänner rätt mycket, att han förmodligen bodde/Spenderade nätterna i en hamster bur. Den sista ägaren kunde inte ta honom från början och han kom ut på Ålands djurskyddsförenings facebooksida.
Min (Otroligt överunderbara) Gudmor så taggade mig i inlägget och efter att jag berättat om honom för mamma så var han min.
Cocos personlighet är lite svår att förklara. Han är inte en "skulle aldrig kunna göra en fluga förnär" kanin. Han har morrat efter främmande människor när de gått från tomten och han har varit lös. Han är väldigt beskyddande över sina "ägodelar" (De andra kaninerna, gården och mig).
Men mot mig och de andra kaninerna (Och också mamma och pappa och mina vänner ibland..) så är han en ängel. Hoppar upp i famnen och ska mysa eller springa fram till en för att hälsa.
Han hoppar som en gud, hans enda problem är tiden och så är han lite nervös för nya ljud, men trots endast en tredjeplats i en tävling så är jag så stolt så över min grabb. Alltid.
Han har öppnat mina ögon för omplacering, för hoppning på högre nivå och för holländare.
Han är min vägvisare. (Och nu kändes det väldigt seriöst här, men ja.. )
SV: Taack! :D Nu är det din tur att visa hur dina alla niner bor ;)
SvaraRaderao vilka fina bilder det här var.. underbar blogg..
SvaraRadera